SpookyliciousToday

Wow, det här var länge sedan jag gjorde. Men nu känndes det som ett ypperligt tillfälle att skriva något klokt. Eller vad säger jag? Något klokt vet jag verkligen inte om jag kan få ner här. Men någon sorts uppdatering på livet kan jag erbjuda.

1. Jag bor inte längre i London.
Flyttade hem till Sverige för tre veckor och en dag sedan. -Vilket som då känndes som det bästa beslutet men känns nu helt fel. Jag längtar tillbaka så otroligt mycket. Jag är lycklig här, det är jag. Nära familjen - de som betyder allra mest för en, ja. Men allt annat känns bara dravel. Det händer ingenting och jag blir rastlös. Att gå på krogen är inte alls kul, inte så som det var förut. (Att gå ut på krogen var-är faktiskt en rätt stor del av det jag tyckt mest om...)
Jag trodde såklart jag flyttade hem till allt som var förra året - det jag flyttade ifrån. Men människor här har också gått vidare med sina liv - alla har gått olika vägar.
Jag känner mig vilsen och har svårt för att göra mig "hemma" igen.
Hela tiden drömmer jag om London, om livet där. -Det var jobbigt stundvis, det var det. Men jag tror nu att jag borde kämpat lite längre... bara lite lite till, kanske hade jag lyckats spränga det där som satt emot och så hade allt blivit lättare? Kanske, kanske inte.
MEN Jag är glad att jag åkte hem, jag känner mig bättre nu, ja jag mår helt enkelt lite bättre! Så pass bra att jag kan åka tillbaka? Eller ta steget och åka till the big country? USA! (men hur ska jag klara mig där ensam i ett år?!)

Jag vet inte alls hur jag tänker. Allting bara snurrar omkring. Jag vill så mycket olika saker att jag blir osäker på vad jag borde göra. Det går inte att stanna här, vara i London, flytta till Alice, åka till USA, allt på en och samma gång - det går verkligen I N T E. Det vet jag mycket väl.
Så nu måste jag bara bestämma mig. Hur stark är jag? Hur mycket kan jag klara av? Vad vill JAG göra?
Allt det här - utan att tänka på någon annan.

Det är rätt att vara självisk när det kommer till "Vad man vill med sitt liv"
För den saker har var och en, och man bestämmer själv vad man gör med de möjligheter som finns - så är det bara och kommer fortsätta vara så.

Jag undrar hur många ute i världen som vaknar upp varje morgon och vet precis vad de vill? Finns det någon sådan? Eller lever folk bara ändå? Hoppar på lite olika tåg då och då.
Jag vet att mitt tåg kommer komma snart. Kanske för snart. Jag vet inte. Jag vet bara att jag måste bestämma mig snabbt. Bestämma mig för vart jag vill att tåget ska gå.


Livet är förvirrande och svårt.
Men det är skönt att man kan ha roligt ändå, och att man inte behöver ta allting seriöst. För det behöver man inte.


Nu ska jag gå och sova så jag är relativt pigg imorgon.
Ska på ett möte - se om jag får någon inspiration, ett tecken kanske?
Lite nervös får man vara. . .