Tåget kom, och jag hoppade på
Det gick snabbare än förväntat. Jag tror alla blev lite chockade, när jag bara åkte igen.
Jag och Josse fick i Oktober jobb på ett litet bed & breakfast i en by någonstans i England. Vi hade aldrig varit där och vi visste inte mycket vad vi skulle komma till, därför hade jag väl inte direkt några förväntningar. Men vi kände i alla fall båda två att kvar i Sverige, nej det ville vi inte vara, inte då - inte nu.
Vi kom till en tågstation.
Det fanns inga hus, ingen affär, knappt några människor!
Men det kom en bil, som väntat. Vi hoppade in och den blonda kvinnan som då hade klätt sig i sitt falska leende och muntra tal tog oss till vårt nya hem, vårt nya jobb - vårt nya liv.
Jag och Josse fick i Oktober jobb på ett litet bed & breakfast i en by någonstans i England. Vi hade aldrig varit där och vi visste inte mycket vad vi skulle komma till, därför hade jag väl inte direkt några förväntningar. Men vi kände i alla fall båda två att kvar i Sverige, nej det ville vi inte vara, inte då - inte nu.
Vi kom till en tågstation.
Det fanns inga hus, ingen affär, knappt några människor!
Men det kom en bil, som väntat. Vi hoppade in och den blonda kvinnan som då hade klätt sig i sitt falska leende och muntra tal tog oss till vårt nya hem, vårt nya jobb - vårt nya liv.
Livet i Bourton-On-The-Water
En sago by på landsbyggden. Gamla, kalla, pittoreska stenhus, små söta affärer & människor med hjärtan större än vad jag någonsin kunnat hoppas på. Dit tog hon oss. För vi hoppade på tåget.
Vi jobbar mest i baren. Under vinterhalvåret är det inte mycket gäster och arbetstimmarna är långa, sega och man känner sig konstant uttråkad. Men vi går mot ljusare tider nu - VÅR - och det blir lite mer folk =)
En sago by på landsbyggden. Gamla, kalla, pittoreska stenhus, små söta affärer & människor med hjärtan större än vad jag någonsin kunnat hoppas på. Dit tog hon oss. För vi hoppade på tåget.
Vi jobbar mest i baren. Under vinterhalvåret är det inte mycket gäster och arbetstimmarna är långa, sega och man känner sig konstant uttråkad. Men vi går mot ljusare tider nu - VÅR - och det blir lite mer folk =)
Ibland serverar jag frukost också, det är mitt favorit pass.
Och torsdagar städar jag rummen (om vi haft gäster). Det är rätt tråkigt och att städa toaletterna är ingen höjdare.
Och torsdagar städar jag rummen (om vi haft gäster). Det är rätt tråkigt och att städa toaletterna är ingen höjdare.
Men vi trivs nu & det känns som man lever i en englesk TV-serie. För det är precis så det är. Folket, sceneriet, stilen - ja allt.
Jag är dock fortfarande osäker på vad jag vill ha ut och göra med mitt liv. men jag tror det får bli såhär - leva för studen och hoppa på tågen som kommer. För man lever kanske bara en gång, så det är bäst att göra så mycket saker man kan medan man fortfarande har den möjligheten.
Jag vill se världen jag lever i.
Jag är dock fortfarande osäker på vad jag vill ha ut och göra med mitt liv. men jag tror det får bli såhär - leva för studen och hoppa på tågen som kommer. För man lever kanske bara en gång, så det är bäst att göra så mycket saker man kan medan man fortfarande har den möjligheten.
Jag vill se världen jag lever i.
Kommentarer
Postat av: Jossan
åh vad trevligt med ett nytt blogginlägg :) jag brukar titta in här lite då o då.
JAG SAKNAR DIG!!!
Trackback