I hate choosing

Idag har det verkligen varit Söndag.
Bakfylla, seghet, ångest, lathet, plugg och en massa massa regn. Potatisgratängen vi åt till middag fulländade allt. Söndag är en sådan där dag som man varken tycker om eller ogillar, och så har det alltid varit, och kommer säkerligen alltid vara. För mig i alla fall.


Någonting känns tugnt, lite för  tugnt. Som om jag fått en 10kilos potatissäck nerstoppad i magen.
(Säkert skolpotatis.. fan! Jag har alltid hatat skolornas potatis.)
Det är som om man är hungrig och förväntansfull, men så ser man den där slibbiga potatisen och plötsligt är man mätt. Mätt på ingenting. Ungefär så känns det.


Det hade gått en lång tid sedan sist, och jag trodde nog att det hade försvunnit. Blåst bort, långt långt bort. Tydligen var de närmare än jag hoppats på. Inom mindre än en sekund, kom allting tillbaka.
När man minst anar det, det är verkligen då det händer. Jag vet inte för hur länge det blir den här gången. Men jag tror, att om jag behöver, så finns det folk som skulle hjälpa mig att blåsa bort allt igen. Fast grejen är, att jag vet inte om jag vill det... eller jo, såklart jag vill. Eller? Hur vet man vad man vill om man vill flera saker samtidigt, saker som inte går ihop? Hur väljer man då? "I hate choosing. You know I hate choosing!"
Att sitta och filosofera med sig själv, leder ofta ingen stans. Inte för mig i alla fall. Jag är beroende av vad andra tycker,  folks åsikter. Det har alltid varit så.
Fast just nu orkar jag inte filosofera med någon anna heller. Det är inte ofta jag gör det.


22.22. (Jag önskade inte)


Hmm. Så dystert. Men ibland, på sådana här typiska Söndagar, blir det lätt så.


Morbid. Läskigt...


Jag måste se Sid & Nancy. Någonstans måste den ju finnas.
Snart måndag. Godnatt xxx

(I can't believe the same old beauty killed again)

En droppe kärlek

Jag gick hem i regnet. Sommarregn i en sommarnatt. Jag skulle kunnat gått i timtal, utan att tröttna. Det var så vackert, så tyst & fridfullt.
-Men jag vet- jag kom och tänka på allt som Jossa skrev, om våldtäckter och så. Lördag natt, ute mitt i natten, alldelles ensam. Nej, jag vågade inte gå någon längre promenad. Om något skulle hänt hade jag inte haft någon att ringa, någon som kunnat hjälpa mig. Jag är inte rädd men det kändes dumt ändå.
Istället gick jag raka vägen hem, men ungefär 10x långsamare än vanligt. När jag kom till vår uppfart stod jag kvar ute i ett par minuter, tanken på att gå in gjorde liksom ont.
När jag ståttdär en stund, utan att egentligen tänka på något, bestämde jag mig för att jag borde sova, jag måste ju faktiskt gå upp ganska tidigt idag.
Jag tittade mig i spegeln, det fick mig att börja fnittra. Det såg ut som om jag precis kommit upp från ett dopp i poolen, så blöt var jag. För det regnar väldigt mycket.

Jag önskar att någon hade varit med...


Bröllopet idag var perfekt. Så otroligt vackert det är, när man ser två människor man tycker så mycket om, stå där tillsammans och veta att de älskar varandra så mycket att de vill spendera resten av sina liv tillsammans. Det var så mycket kärlek att jag nästan grät. Men bara nästan.
Det var magi, precis som det var att vandra mitt i natten, i ett varmt sommar regn.

Det kändes... bra.

En verklighetsflykt.


Det känns inte lika bra längre, och jag borde verkligen gå och lägga mig.
(Men jag hade liksom hoppats på... nej föresten.. Man får banka huvudet i väggen).

Eftersom det regnar kan man inte se stjärnorna, annars hade jag nog gått ut igen för att leta efter ett stjärnfall. Jag vill önska. Men nu är det som det är, så Godnatt. x

Jag andades in höst

Det är mörkt ute,
jag gick hem med långärmad tröja och jeans. Det känns att hösten är på väg vilket är både sorgligt och spännande. Jag är en sommar människa, hatar kylan och behovet av att behöva använda en jacka.
Men än är det sommar och jag ska njuta varenda sekund... eller jag ska försöka. Försöka är alltid bra, eller bättre i alla fall.
Men jag vill alldelles för mycket.... Hösten gör mig nervös.

(Fast, hösten blir lite bra. Då kan vi använda långärmade tröjor utan att folk undrar.)

Idag blev det i allafall lite Sommar fnitter. Drack en 7.0 med Phridha när vi åt pizza förut. Visst blev jag fnittrig och så men inte som henne. Hon blev ju FULL!! Så himla roligt. Hon är rolig ^^ Vi försökte bära varandra men misslyckades totalt. Aja, vi är inga lumpen människor så vi behöver inte vara starka.
Jag glömde bort att tänka, för det blir lätt så när man umgås med hyper enegriska människor som skämtar hela tiden, man dras liksom med och kan inte göra annat än skatta. Sådana stunder är värda mycket för mig, det är dom man lever på. Därför var ikväll en hjälp till att komma längre upp.



Men
ja
usch.
Jag kom på att egentligen är det ju inte just honom jag saknar. Han min söta.. vadmannukallarnågonmanbaraträffattvågångerochtrormanförälskatsigi.
Nej
inte han.
Utan bara någon.
Nejmen usch. Blir man sådan här när man upplevt en stund av lycka och sedan lämnas ensam igen?















Quit your life and stay with me.

Sweeter than them all

Augustibuller 2006, jag vill igen!

<3


Skapar ett nytt inlägg

Hahaha


... eller nåt.

Vettefan vad det är alltså. Det gör det ju inte lättare kanske. Skrik & Panik.



Jag hittade mig ett nytt band jag älskade från första stund. SÅ JÄVLA VACKERT. Eller det var en av dom som hittade mig. Jag ska se, så fort som möjligt, i Oktober kanske?... om jag minns, om jag finns, om allt är så som jag vill då. Eller allt.... just DEN saken iallafall. Go figuer!
>>> http://www.myspace.com/mesh29  <<<


och ÄNTLIGEN är det torsdag.

Jag flyter bort mig

Att semestra är bra. Väldigt bra.
Komma bort från den vanliga vardagen för att få chancen att andas in ny luft, ny energi.

10 dagar på Smögen, västkusten, var väl behövligt. Även om det kanske var lite för lång tid, det hade räckt med en vecka.
För till slut börjar man längta hem - konstigt nog. Visst är det skönt att vara borta och så men det finns saker här hemma man inte klarar sig utan för länge.

Det var mestadels soligt och varmt så vi låg nere på klipprona där vi hade tillgång till havet som vi svalkade oss i. Det var inte alls kallt, och sådär lagom salt så man kan flyta helt utan problem (ja, om man nu inte råkar vara min lillebror vill säga!), det var skönt och jag flöt inte bara fysiskt. Tankarna tog också chansen. Och för några minuter kände jag mig hel. Den där nervösa, förvirrade och splittrade känslan var som bort blåst. Hade det inte varit för allt sjögräs och alla läskiga havsdjur hade jag kunnat ligga där i vattnet i flera timmar.

Jag sprang in i Billy en dag också. Eller han sprang in i mig. Jag var chockad i flera minuter, men jag blev glad av att träffa honom.
Lotte har nyligen tagit körkort så hon lånade en bil och hälsade på mig en förmiddag, så jag fick träffa henne med. Vi låg nere på klipporna och skrattade & pratade om allt möjligt. Två dopp i havet hann vi med också innan hon var tvugen att åka till jobbet. Hon dränkte mig nästan.
Kallsupar i saltvatten är inte att rekommendera.
And I know something... ;)

Moster Annica m.fam kom upp och åt med oss en kväll. Jag satt och pratade lite med Oscar när han plötsligt petar på min mage och säger "Du har en bebis där inne!"
Annica som satt med honom i knät tittade på mig och skrattade sedan sa hon "Hörde du Anneli? Du ska bli mormor!"
Själv satt jag bara och gapade innan jag fick fram ett "Va?!"
"Du har en bebis i magen!" upprepade Oscar. "Anneli också!" Alla skrattade.
"Jag ska ha twins!" skämtade mamma tillbaka. Men jag tyckte inte alls det var så roligt, utan hela situationen var bara.. lustig.
"Tycker du jag blivit så tjock?" frågade jag min 4-åriga kusin. "Ja", skrattade han. Jag stirrade på min mage en stund sedan täckte jag den med ina händer.
Jag har gått upp i vikt konstaterades det den kvällen.
Typiskt! Som Nalle Puh skulle sagt innan han fortsatte äta sin honing.


Felicia om att jag sett en Babyshambles spelning;
- Evvan du har sett Kate Moss pojkvän!!


Femke var också på västkusten. Fast i Belgien då. Hon hittade sig en pojkvän och jag är jätte glad för hennes skull. han har ett kul namn och jag kanske får träffa honom när jag åker och hälsar på.
Själv hittade jag mig ingen pojkvän. Men det var väl lika bra det. Dessutom har jag ju redan en! Haha. Missförstå mig rätt...! ^^


Snart är det Torsdag och jag har nästan längtat ihjäl mig.
Mest har jag längtat efter att få träffa Jossa! <3
Och lite har jag längtat efter att festivala också såklart!! ^^


Jag har körlektion tidigt imorgonbitti så jag borde gå och sova nu. Urgh. Sen ska jag leka med Jansson och hennes hund.
så...Godnatt.